Friluftsmänniskan

Både jag och Olivia var lediga idag, så det lilla blåbäret spände sina små rådjursögon i mig imorse och bönade om en riktig go-frukost. En "go-frukost" innebär färska ciabattabröd, och färska ciabattabröd innebär att man måste gå till affären. Suck, stånk och stön. Efter mycket emotstretande fick jag till slut ge med mig och traska med upp till vårt lokala ica. Vädret var fantastiskt och Olivia föreslog att vi skulle fråga Robin och Frida ifall de ville följa med ut och grilla korv någonstans. Idén var, till min stora förvåning, oerhört bra! Jag slängde iväg ett sms till Robin och fick snabbt svaret att de gärna följde med. Off we go! 
 
Väl uppe på billingehus gjorde vi oss hemmastadda i ett vindskydd med tillhörande brygga och grillplats. Vi hade köpt med oss en massa gott; tre olika sorters grillkorv, kanelgifflar och chokladflarn. Jag var oboyansvarig och hade lagt ner hela min själ i den rostfria termosen! 
När det väl var dags att göra upp eld, vilket var relativt omgående, stötte vi på vårt första problem. Vi var alla skitdåliga på att göra eld. Det kan även berott på att vedträna som låg där har legat på samma plats under hela vintern. Då krävs inte en kärnfysiker för att räkna ut att de var ganska fuktiga, och i och med det hopplösa att grilla med. Problemet var ett faktum. 
Vi hade i alla fall fått med oss två saker man alltid kan lita på: Tidningar och tändvätska. Tändvätska är han som inte kan göra en vettig elds bästa vän! 
Vi samlade en hel bunt med torra småkvistar och grenar, blandade det med lite (läs: mycket) tidningspapper och dränkte kalaset i tändvätska. När det väl fattade eld var goda råd dyra! Nu utbrast det panik i lägret. Vart var korvarna? Varför har ingen öppnat brödpåsen? Vart är grillpinnarna? Det blev bråttom. Elden var inte direkt långvarig. När den väl brunnit ut var det bara börja om. 
Vi fick hur som helst kanske en okej korv var. Resten åt vi halvråa. 
 
När klockan slog 16:15 började det brinna lite i mina byxor. Jag skulle träffa Erik och Simon i slalombacken 17:00. Jag kände att ett magsår började kika fram mellan allt kraffs där inne. 
Jag hann alldeles utmärkt och vi njöt av en härlig kväll i backen som bestod av mycket skratt, mycket vurpor och en hel del fina prestationer. Mer sånt! 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Malin

Åh, det låter som en helt fantastisk dag! Blir rent av avis när jag sitter här på andra sidan jorden och molnen ligger som ett tjockt täcke över himlen.
Bamsekram <3

Svar: Det var pangbra! Ja du ser, det kanske är dags att komma hem? ;)
Mattias Nilsson

2013-03-12 @ 01:32:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0