Det var ett tag sedan, men det har varit lite glest med ämnen som känns tillräckliga att skriva om. Jag började sakna skriveriet lite, därav dagens inlägg. 

Häromdagen tog jag en ny utvecklingsbild på mig själv. Det är så svårt att se någon sånär utveckling på sig själv när man ser sig själv i spegeln varje dag. Det kan liknas lite vid att titta på timvisaren. Man måste titta väldigt, oerhört nära och noga för att se att den rör sig. 

 

Jag tränar på bra, och äter kanske lite mindre bra. En och annan pizza trillar ned, tyvärr. Det är ju så gott. Så gott så gott så gott. På söndag lämnar Olivia mig till att bli gräsänkling i två veckor. Jag känner att pizzadieten kommer kicka in rejält då. Aj aj aj. 

 

Jag ringde dock min privata matleverantör förut och beställde en lasagne. Alla vet att mormödrar lagar den bästa (läs: fetaste och mest onyttiga) maten. På söndag dimper det förhoppningsvis ner en tre kilo tung lasagneklump i brevlådan. Härligt!