På något jäkla vänster lyckas jag pricka in alla ekonomiska brister i mitt liv just nu, just när jag går arbetslös och utan inkomstkälla. Det känns ungefär lika bra som regn på självaste julafton och snö på självaste midsommar! Helst ska man vara riktigt sjuk också, enbart för att göra det hela ännu lite värre.

Tillsammans med de slantar jag lyckats spara ihop hittills började jag tycka att det blev väldigt trångt i sängen här hemma. När min mor kom och berättade för mig att det fanns en 160-säng till salu för en relativt billig peng så slog jag till ganska direkt. Det jag inte visste då var att utgifterna skulle fortsätta hagla tätt. Bara ett par veckor därinnan hade nämligen ett band vid namn Rewind bildats. Med den utrustningen som behövdes till det livsprojektet så sa det bara svisch.

Nu, vid denna tidpunkten har jag inte så jättemycket kosing kvar i min gris. Jag får intala mig att det inte är mitt fel utan det är grisen som fått influensa. Det kanske är han som är det svarta fåret i hagen? Jag tror det är min spargris som satte igång den här sjukan, helt klart.
Nu har min mobil gått och förstört sig själv också! Det är hopplöst. Jag kommer att få börja bo ute på gatan under en sten med bark som täcke och en lite mindre sten som kudde.